Nu blir det en veckas väntan...

Idag var William på sjukhuset för att röntga lungorna. Vilken duktig kille han var! Låg helt stilla på britsen i två olika ställningar och lät mig hålla fast hans armar medan de röntgade honom. Så nu har vi (minst) en veckas väntan att se fram emot innan vi får reda på resultatet... Det är väldigt blandade känslor. På ett sätt hoppas man att de hittar vad som är fel på honom, men samtidigt fruktar man det värsta. Visst, det ska man kanske inte göra, men det är liksom oundvikligt! Drömmen vore att röntgen visar på något som de vet växer bort, något ofarligt. Tyvärr kan de inte se om det är reflux det handlar om, tydligen krävs en annan röntgen eller undersökning för det. Vi har inte gett honom medicin i helgen, och fy vad han har hostat sig igenom nätterna! Stackarn! Hoppas han får sova bättre inatt nu när han fått medicin. Kanske att den nya hjälper trots allt?!?

Elliot har även han varit på äventyr idag. Det var ju dags för hans 3-års kontroll. Han fick mycket beröm för sitt språk. Fick rita en teckning (många rutschkanor och cirklar sa han att han ritade), jobba lite med ordbilder och så var det dags för vägning och mätning. Jag sa att vi tycker att han är alldeles för mager och att han äter dåligt. Så nu ska vi blanda rapsolja i hans välling och hoppas på att få se en viktökning!

Inatt är jag ensam hemma. Morgan har kvällsmöte (som borde vara färdigt när som helst nu) och ska sova i Umeå. Imorgon bär det nämligen av till Stockholm för möte. Så alldeles strax ska jag ta och packa, duscha och slänga mig i sängen så man tar sig upp imorgon.

Imorgon blir det jobb som vanligt för min del, sen hämta barnen på förskolan och lämna dem hos mamma och pappa för lite barnpassning. Jag ska ju också iväg till huvudstaden imorrn! Det är mässa ons-tors, så hela arbetslaget ska dit. Ska bli riktigt roligt och inspirerande! Sent på torsdagkväll landar vi i Umeå igen så det blir en lång tid utan familjen. Den längsta hittills faktiskt. Ojoj, vad jag kommer sakna mina 4 älsklingar här hemma! Usch, vad vemodigt det började kännas helt plötsligt...

Nej, dags att packa nu. Har lagt fram allting på gästsängen så det borde bara vara att lägga ner det i väskan. Måste bara dubbelkolla så jag fått med mig allting.

Ha det så bra!

/Emma

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0